Om du var här...

Fan trodde det skulle kännas bättre efter jag fått sätt dig, fått träffa dig. Jag som skulle bevisa för mig själv att jag är en starka personen jag trodde att jag var. Att ett hej skulle räcka sen skulle jag ha kvällen för mig själv. Gick ju lite sådär halvt i sjön. Direkt när jag såg dig så var det kört, fan nu saknar jag dig ännu mer ! Fan att det blev som det blev, fan att det inte gick, fan fan fan !
Känns nästan som om att jag gjorde bort mig men det kändes skönt att få släppa lite på bomben som ligger och pyr i magen. Det slutade i tårar, tårar som jag hållt inom mig senaste månaden, som verkligen behövde komma ut. Bara för att man fått lite i sig så kommer allt på en gång. Okontrollerat.

Det blev så mycket att ta in så jag är ett nerv/tanke/känslo-vrak just nu.

Happ hur ska det gå nu då ?

Jag saknar dig !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0